W

På våra breddgrader syns den året runt, stjärnbilden som ser ut som ett stort "W". Samerna har tolkat den som ett älghorn, i delar av arabvärlden har man sett en hand, och i kinesisk mytologi har man inte kopplat ihop de fem stjärnorna till någon egen stjärnbild alls. I vår västerländska kultur har stjärnbilden fått namn efter Cassiopeja, som enligt myten skröt om att hennes dotter Andromeda var vackrare än alla andra, så till den milda grad att Poseidon blev vred och satte fast henne uppe på himlen. 

Vintergatan går rakt igenom Cassiopeja, varför det lätt blir lite plottrigt när man fotograferar den.

 

Att just den här myten hänger ihop med stjärnbilden ifråga har nog inte så mycket att göra med att Cassiopeja skulle vara formad som ett W, som det faktum att stjärnbilden ligger nära den norra himmelspolen. Det innebär att den ser ut att åka runt polstjärnan under natten, och enligt myten var detta ett straff för Cassiopeja; hon fick hänga upp och ner halva tiden. 

Kopplingen till polstjärnan är central även i den samiska mytologin, där den ses som pelaren som håller upp himlavalvet. Älgen (Cassiopeja är hornen, Perseus frambenen och Andromeda bakdelen) jagas av en jägare med pilbåge (Karlavagnen, på andra sidan polstjärnan), men eftersom jägaren inte vill skjuta ner himmelspelaren så missar den hela tiden, och jakten fortgår natt efter natt. I samisk kultur ingår även andra stjärnbilder i samma myt (till exempel är Plejaderna en flock med hundar som driver älgen), medan de tenderar att vara mer separata historier i grekisk/romersk mytologi.

Samma bild som ovan fast med W:et utmärkt.

 

För den som vill veta mer om stjärnhimlen och hur den tolkats i olika kulturer kan jag varmt rekommendera kursen "Etnoastronomi" vid Göteborgs universitet.