Solig väg

Anemone hepatica

De tidiga vårtecknens tid är kommen.

Två galaxer

I vanlig ordning ställde vädret till det, men jag kunde göra några testbilder på två galaxer för att se hur det funkar att fota DSO genom teleskopet. Under bättre väderförhållanden tror jag bilderna kan bli ganska bra.

Vindsnurregalaxen (M101)

Malströmsgalaxen (M51)

Kratrar

Månen genom nya teleskopet

Jupiter

Det var många år sedan jag försökte mig på att fotografera planeter sist, och en anledning har varit att jag inte kunnat fota genom min teleskoptub då den saknat tillräckligt med backfokus. Nu har jag dock unnat mig en ny tub (Skywatcher 150 pds), och då kan man naturligtvis inte låta bli att rikta den mot Jupiter.

Jupiter fotad genom en Skywatcher 150 pds med en 2,5x Barlow-lins.

Punkarmes

Vi har setts förr, tofsmesen och jag, men det här var första gången jag fångade skogens punkare på bild.

Tofsmesen är cirka 10,5 till 12 cm lång och väger runt 11 gram. Den lever huvudsakligen i barrskog och dess utbredningsområde sträcker sig över merparten av Europa.

Med sin karakteristiska tuppkam är tofsmesen lätt att känna igen, och denna skogens punkare är även Västmanlands landskapsfågel.

Födan består nästan uteslutande av mäsk och folköl, och den kommunicerar med artfränder genom brölanden och politiska slagord.

Leotripletten

De tre galaxerna NGC 3628 (överst), M66 (nere till vänster) och M65 (nere till höger) utgör den så kallade Leotripletten. Anledningen är att de ligger i stjärnbilden Lejonet och är tre till antalet. Avstånd från Tellus: ca 35 miljoner ljusår.

Praesepe

En lustig sak med att vara på landet som en annars stadslevande amatörastronom är att man ständigt upptäcker "nya" saker som inte går att se i stan på grund av alla ljusföroreningar. När man ser en suddig fläck på himlen som man inte känner igen, och tänker för sig själv att det kanske är en komet, får man en liten inblick i hur Charles Messier måste känt sig när han vände teleskopet mot samma fläck på himlen för 250 år sedan. Praesepe, som Messier katalogiserade som nummer 44, syns tydligt för blotta ögat på en mörk himmel. I stan är den så osynlig att jag inte ens reflekterat över att den fanns.

Praesepe, även känd som Beehive Cluster eller M44, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan. Den finns beskriven åtminstone så långt tillbaka som år 260 f.kr. av Aratos, och var ett av de första objekt som Gallileo studerade med teleskop.

Rosettnebulosan

Rosettnebulosan (NGC 2237). Avstånd: ca 5 000 ljusår.

Frost