Jag tog en tur till de ödsliga trakterna väster om Tandsjöborg, mellan Orsa och Sveg, för att titta på en fastighet som finns till salu där. Inga hus, inga lampor, ingen mobiltäckning... Bara en grusväg, sjöar, myrar och träd. Och den mörkaste stjärnhimmel jag sett, åtminstone vad jag kan minnas.
Vintergatan, med Cassiopeia ungefär i mitten. Rakt till vänster i bild syns Andromedagalaxen, och en bit upp i mitten syns den dubbla stjärnhopen i Perseus. |
Det gick inte bara att se Vintergatan, den var uppenbar. De mörka partierna i Vintergatan var lätta att se. Det var inga som helst problem att se vanliga Messierobjekt för blotta ögat. Andromedagalaxen, som sedan några år tillbaka inte ens går att se med teleskop från Göteborg, syntes tydligt. Den var till och med så tydlig att man lätt kunde urskilja formen på den! Det har jag aldrig varit med om innan.
Runt halv sju på morgonenkörde det förbi en annan bil på grusvägen, och sedan en till vid nio-tiden. I övrigt var jag ensam, med närmsta by ungefär en mil bort. |